Massaprisrisk

Rottneros har haft massaprissäkringar under perioder de senaste fem åren. Massaprissäkringar får användas om bedömningen görs att priserna kommer att sjunka under de priser till vilka säkringskontrakt kan tecknas. Detta skulle då kunna ses som en vinstmaximeringsstrategi. Massaprissäkringar kan även användas om prisnivån på marknaden är så låg att ytterligare nedgångar kan hota bolagets överlevnad. Detta kan då ses som en överlevnadsstrategi. Inga massaprissäkringar ska göras om inte en motsvarande säkring av valutakurser görs om inte mycket goda skäl talar för motsatsen. För närvarande ska inte säkringar av massa genomföras då marknaden i dagsläget bedöms vara alltför illikvid.

Valutarisk

Transaktionsexponering

Rottneros fakturerar i olika valutor, men den underliggande valutan för priset på pappersmassa är till största delen USD. Cirka 20 procent av faktureringen är kontrakterad i SEK med EUR som faktureringsvaluta. Den underliggande exponeringen mot USD är alltså mycket hög, men det direkta inflödet av USD (realflödet) motsvarar drygt 40 procent. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av att kontraktens löptid normalt är 1-3 månader. Under 2010 har resultatet av valutasäkringarna uppgått till 40 (-5) MSEK.

Balansriskexponering

Den grundläggande principen är att tillgångar och skulder i andra valutor än SEK ska säkras. Försäljningspriset på massa baseras oftast på aktuellt massapris noterat i USD omräknat till en faktureringsvaluta. Fakturering sker till största delen i USD, EUR och SEK. Den balansriskexponering som uppstår på utestående kundfordringar i EUR och USD kan säkras, företrädesvis genom upplåning i valuta som över tiden motsvarar genomsnittliga kundfordringar per valuta. Nettningsförfarande ska tillämpas så att t ex vedinköp i annan valuta än SEK, elkontrakt, som i normalfallet tecknas i EUR eller andra inköp som kemikalier eller för investeringsutlägg ska sammanräknas vid bedömningen av säkringsbehovet.

Omräkningsexponering

Aktieinnehav i utländska dotterbolag skall inte säkras.

Elprisrisk

All fysisk el till de svenska bruken köps direkt över elbörsen NordPool. Elpriserna noteras i EUR. Nedan anges genomsnittspriser i EUR/MWh med genomsnittspris i öre/kWh (baserat på forwardkurser EUR per den 31 december 2010) inom parentes. Vid utgången av december 2010 var 26 procent av elförbrukningen för 2011 säkrad till i genomsnitt 43,8 EUR/MWh (knappt 40 öre per kWh). Under inledningen av 2011 har ytterligare elsäkringar gjorts. Per den 15 februari 2011 var 64 procent av den bedömda elförbrukningen för 2011 säkrad till i genomsnitt 48,9 EUR/MWh (drygt 44 öre/kWh), 27 procent av bedömd elförbrukning 2012 till i genomsnitt 47,5 EUR/MWh (cirka 44 öre/kWh) och 41 procent av bedömd förbrukning 2013 till i genomsnitt 45,4 EUR/MWh (cirka 42 öre/kWh). Den genomsnittliga prisnivån för el på Nord Pool uppgick under 2010 till 54 öre per kWh.

Ränterisk

Känsligheten för förändringar i räntan är relevant för finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta. Den 31 december 2010 fanns räntebärande skulder om sammanlagt 39 MSEK (101 MSEK per 31 december 2009). Räntebärande nettofordran uppgick till 116 MSEK att jämföras med en räntebärande nettofordran om 10 MSEK per 31 december 2009. Rottneros känslighet för förändringar i ränteläget är därmed låg.

Likviditetsrisk och refinansieringsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, samt tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Koncernen gör löpande likviditetsprognoser.

Koncernens syndikeringslån som upptogs 2003 omfinansierades i oktober 2008. Inför nyemissionen och konverteringen av de långivande bankernas lånefordran till eget kapital i december 2009, omförhandlades koncernens syndikeringslån på nytt. Den nya krediten var arrangerad som ett säkerställt lån motsvarande 26 MSEK och 6,3 MEUR och en kreditfacilitet med ett rambelopp på 15,9 MUSD, där Banco Bilbao, Danske Bank, DnB Nor, HSH Nordbank och Nordea deltog.

I januari 2011 sa Rottneros upp denna kredit och ett nytt säkerställt finansieringsavtal tecknades med Danske Bank. Avtalet som trädde i kraft den 31 januari 2011 ger Rottneros rätt att ta upp krediter i SEK, USD och EUR motsvarande 100 MSEK och innehåller inga särskilda lånevillkor, så kallade covenants, till exempel vad gäller finansiella nyckeltal, investeringar eller utdelning. Detta innebär att bolagets operativa handlingskraft ökat betydligt. Dessutom är kostnaderna för det nya avtalet betydligt lägre. I samband med att det nya avtalet trädde i kraft, amorterade Rottneros hela den utestående kredit som per den 31 december 2010 uppgick till 28 MSEK.

Rottneros har en stor räntebärande nettofordran och ett nytt finansieringsavtal innehållande ett kreditlöfte som bedöms vara tillräckligt för de närmaste årens normala rörelse- och investeringskassaflöde. I och med detta bedöms både likviditetsrisk och refinansieringsrisk vara låg.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettofordran/-skuld dividerat med eget kapital.

Rottneros affärsverksamhet är cyklisk till sin karaktär och det är normalt att stora svängningar i resultat och kassaflöde förekommer. Skuldsättningsgraden bör därför inte vara alltför hög så att bolagets överlevnad hotas av dessa svängningar. En för hög andel eget kapital är heller inte bra ur ett kapitalavkastningsperspektiv. För 2010 har en utdelning om 20 öre per aktie föreslagits. 31 december 2010 uppgick skuldsättningsgraden till  0,1.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder. Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med tio procent självrisk. Försäkringsbolaget bedömer bland annat koncentrationen av kreditrisker vid beviljande av kreditförsäkring. Detta säkerställer en god riskspridning. Den maximala kreditrisken på utestående kundfordringar uppgår vid slutet av 2010 till 42 MSEK (10 procent självrisk + eventuell fordran som ej är försäkrad). Av den totala kundfordran som var utestående per 31 december 2010 var 80 procent försäkrad. Historiskt har koncernen haft små kreditförluster.

Försäkringar

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador och har relevanta ansvarsförsäkringar.

Politiska risker

Rottneros exponering mot politiska risker är begränsad.

Miljörisk

Rottneros verksamhet som producent av pappersmassa har betydande påverkan på miljön, både vad gäller utsläpp till vatten och luft. Vidare måste en del avfallsprodukter hanteras. Miljölagstiftningen inom Rottneros verksamhetsområde är omfattande och verksamheten kräver tillstånd som förnyas från tid till annan. Det finns risk för överskridande av givna tillstånd, vilket kan medföra produktionsbegränsningar, behov av investeringar men även straffansvar eller att tillstånd återkallas.

Risk finns även för förändringar i miljölagstiftningen, vilket kan påverka Rottneros verksamhet. Det finns idag inga sådana kända förändringar.